Hur blev du MINIfierad?

[Fredrik]

Tyckte det kunde vara skoj med en liten tråd om hur du/ni fick Mini-intresset.

Själva var vi på jakt efter en andra bil i familjen för att dagishämtningarna skulle funka (pendeltåg är ju inte så punktliga i Stockholm) och funderade på Golf, Polo och Clio () tills vi provade en Cooper
Efter det tittade vi inte efter något annat och efter lite letande hittade vi vår bil på Värmdö i april-06.
Efter lite letande på nätet hittade jag till CooperSweden och for på första träffen. Sedan dess är man som vissa säger fast i Mini-träsket.
Sedan är det inte helt fel att det finns en uppsjö av delar och tillbehör för att göra bilen mer personlig. Abstinens är bara förnamnet! Mer än varmt välkommen till Mini Mania Sverige!

Det är ett kul gäng med blandade människor i olika åldrar och med samma huvudintresse (Mini) men lite olika inriktningar (racing, moddning, sociala events, mm), vilket gör det till i mitt tycke en väldigt levande klubb.
Jag tror vi går en spännande framtid till mötes i CooperSweden, låt oss se vad-07 bjuder på!

[RobertH]

Själv körde jag Audi i många år som allroundbil och en Opel Speedster på sommaren. Upptäckte att det både är dyrt och omständigt att ha två bilar, så jag började leta efter en bil som skulle fungera lika bra i vardagen som på någon årlig banträff och bus på landsvägar.

Kom genast att tänka på hur svårt jag hade att skaka av mig Fjo i Speedstern i somras och blev sugen på en Cooper själv. (Ska finnas filmbevis på detta också, Fjo du har väl nån länk att skryta med haha) Tilläggas ska väl att min sambo Jessika lade in sitt veto och röstade för att valet skulle falla på Mini.

Började söka av blocket i julas efter en MCS med diff, 170hk motorn, recaro skinnstolar, chronopaket och rätt färg. Ett enda objekt som föll i smaken dök upp nere i Ystad, så jag ringde killen och köpte den över telefon. Flög ner, växlade till vinterdäck och körde hem. Bilen ger ett mycket mer gediget intryck än vad jag hade förväntat mig. Den är faktiskt nästan lika rolig som Speedstern.

Sen har jag ju en ovana att starta företag kring alla mina intressen, så då började idén kring MiniMania Sverige att födas. Sedan några år tillbaka
driver jag Streetside.se och Autokraft, som jobbar med turbotuning och utskuren stenskottsfilm/lackskydd, så det finns lite historik inom bildelsimport och hur det går till.

Jag hoppas att jag, Jessika och företaget kommer kunna vara med på många träffar i år. Om allt rullar på bra så vill vi gärna sponsra klubben på ett eller annat sätt också.

/Robban

[Frejkan]

Det började redan som barn då jag köpte en Austin Cooper -67:a som tolvåring. Den har jag fortfarande kvar. När den nya MINIn kom var jag sugen på att köpa en, men tyckte Coopern var för seg och jag var för snål för att köpa Cooper S:en ny. Men efter några år så blev jag iallafall tvungen att ha en och då var ju enda alternativet att hitta en Cooper S i samma färger som min gamla Cooper.

[MNS]

Fick en mini ett par gånger som lånebil medans m3:an var på service och när man letade ny liten bil så känndes det helt rätt med en mini.

Hade en clio sport 01 innan m3:an å man var lite sugen på att köpa en S eller ,CTR och en till ny clio sport men kvaliten fick gå före hk

[powernap]

*bra initiativ till denna tråden , hoppas bara de flesta skriver här*

För egen del så blev det äntligen en körbil, efter flertalet tjänstebil-tråk-gubbvarning-combi bilar.
Tanken med cooperköpet var 3, nr 1 var personlighet, nr 2 var bankörning o nr 3 var att när den var färdigskruvad så åkte "ingen" ifrån en på gatan - inte på samma budget i a f

Sen tillkom en massa kuligt, perfekt att åka o handla i, oavsett hur man körde hem så stod de 3 icakassarna på plats i skuffen, inga krossade ägg längst bort på combigolvet, eller alla tomaterna som hade intagit sin speciella hörna på nämnt combigolv.
Sen kunde man ju skicka räkning till kommunen för snöskottning på vintern

Skämt å sido, jag upplever att det faktiskt inte finns någon bil - något concept som är så uppskattat hos de som äger en mini, oavsett årsmodell eller variant, en cooper e en cooper och man vinkar till varandra!

hmmm nu drog det ju till i tarmen igen, ska ut på blocket o spana tillsalu (igen) nån som vet nån kärra som e tillsalu?

[Johan W]

Var ska man börja, vet att jag läste om Mini-conceptet när den Minin utvecklades. En sensommardag 2002 så fick jag syn på en Mini Cooper i mötande körfält vilket gjorde att man höll på att vrida nacken ur led.
Fick se en annons att nya Mini hade premiär (tror det var september 2002) hände på låset på morgonen och provkörde och blev fast.
Beställde en Mini Cooper en vecka senare, fick bilen i Januari 2004 och körde med den tills september 2004 (2300mil på den tiden, bl.a. Sthlm-Paris t.o.r.)
Såg Cooper S:en på semestern och provkörning vid premiären vilket resulterade i en Cooper S som beställdes i oktober 2004, bilen blev leverad i maj 2005. Efter en tur med Jocke så spårade allt ur med race-stolar, Kelleners-trim m.m. Blev 6500mil med den på drygt 2,5år innan jag tyvärr fick sälja den saknar den fortfarande ibland men man måste gå vidare

coopersweden blev ett resultat av Minifieringen iaf

[Fredrik]

Det tackar vi för, Johan

[Ace]

Hade en Volvo S40 2,0t innan som jag började tröttna på. Så skulle tjejens bror köpa en ny bil och han hade varit och tittat på en MINI Cooper. Han hade tagit med sig brochyrer som jag fick syn på. Började bläddra i dem och tänkte att en sådan måste jag åka och provköra. Dagen efter åkte jag till BMW Group Göteborg efter jobbet och frågade om man kunde få köra en sväng. Inga problem sa säljaren. (Han visste väl att jag skulle bli fast direkt!)
Var väl ute i en 30 minuter och blev mycket positivt överraskad. Jag är 195 cm lång och jag upplevde bilen rymligare på förarplatsen än min S40! Tankarna om att byta började ju genast snurra i huvudet men att köpa en ny tyckte jag var lite för dyrt. Men oj vad lägligt att BMW Group GBG fick in en begagnad MC-02 veckan efter! Åkte dit igen och tittade på skönheten och provade den också. Åkte hem och övertalade tjejen och dagen efter så var affären ett faktum! Jag ångrar mig inte en sekund speciellt när jag ser vad min S40 är värd idag så gjorde jag nog en ganska bra affär.

/Robert

[KPKalle]

It must have been a month before Christmas 2003 that we were out looking for a house. We happened to pass Bilcentralen in Segeltorp and I decided we should go in to look at MINIs. I had been interested in them since the early prototypes and finally thought it was time for a closer look. We both fell in love with the car straight away!

It took a couple of months (until after winter) before I arranged a test drive though. So end of March 2004 we took a Cooper out for a spin. Definitely the car for us We then spent the next 3 hours ( ) in the Solna showroom deciding on the spec. The only difficult decision we had was the colour. It was between BRG and EB. BRG won out in the end

It was about that time I found MINI2 - I was mainly looking for pictures of BRG Coopers. And then realised there was this whole MINI world out there! So that summer, while in England, we rented an S and joined in the Cotswolds Run - along with about 160 other MINIs

That really got my appetite going so I started trying to find out if such things were happening over here. That's when I found CooperSweden. Unfortunately there did not seem to be so much going on, or at least not in such a big way.

So I started thinking about planning my own run here. When driving to and from Nynäshamn, I always preferred to avoid the 73 and take the back roads. This is what became the basis for the Södertörn Fun Run. An event which we have done 4 times now. The first time we had I think 5 cars. And the last time we had 11 - a record

Since then we have organised a couple of other runs based around the city of Stockholm. Once when we had the Russian convoy along and once for Lucia (both 2006). We had started looking into a run north of Stockholm but it seems Hans is taking care of that now

So I/we have been MINIfied for about 3 years now. And trying to spread the gospel of MINI to the people of Sweden

[Freddo]

Ja det började på våren 2003 när jag var helt inne på att inhandla mig en Civic Type-R, var inne mycke på Hondaklubben då och snubblade in på nån tråd om någon som blivit frånåkt av en Cooper S. Hade inte tänkt så mycke på den innan men några dagar efter var jag på BMW och kollade och på den vägen är det. Hitade hit till Coopersweden hösten 2003. Skulle köpt en mcs ny till våren 04 men det kom flytt och lägenhet ivägen så ekonomin låg lite nere då, men maj 05 så hittade jag på min nuvarande S till ett bra pris så då var det bara att slå till.
Har aldrig vart så nöjd me en bil.
Nu ska den dock säljas då en ny Coper är beställd.. vanlig cooper förvisso men fortfarande en Mini

[MrCooper]

För min del så började MINIintresset med urminin. En arbetskamrat till mig köpte en runt 98-99 som gjorde att även jag började snegla på en. Åkte till BMW och pratade lite med dem och de sa att det var en ny modell på gång. Både jag och frugan gillade designen på den nya, men vi blev inte helt frälsta efter att ha provkört. Tankarna på bilbyte lades på is.

Intresset för MINI kom tillbaka efter att ha sett Italian Jobb.
Taklucka var verkligen något som vi ville ha. Det ökar rymden i bilen och gör att den känns lite större, samt är fantastikt skönt att åka med öppen på sommaren. Jag hittade ingen begagnad med den utrustningen jag ville ha så jag började speca på en ny MC. Kom ganska snart fram till att man skulle få en fin beggad MCS med "rätt" utrustning billigare än en ny MC. Ångrar verkligen inte att det blev en MCS, njuter varje gång jag är ute och kör!

En annan sak som bidragit till att bilen inte bara räknas som bil är detta forum. Roligt att det finns fler som tycker att MINI är mer än bara ett fortskaffningsmedel. Vet inte hur många gånger jag har fått höra "det är ju bara en bil" i min omgivning.

P.S. Frugan döpte vår till mrCooper

[Christian]

För min del så började MINIintresset med urminin. En arbetskamrat till mig köpte en runt 98-99 som gjorde att även jag började snegla på en. Åkte till BMW och pratade lite med dem och de sa att det var en ny modell på gång. Både jag och frugan gillade designen på den nya, men vi blev inte helt frälsta efter att ha provkört. Tankarna på bilbyte lades på is.

Intresset för MINI kom tillbaka efter att ha sett Italian Jobb.
Taklucka var verkligen något som vi ville ha. Det ökar rymden i bilen och gör att den känns lite större, samt är fantastikt skönt att åka med öppen på sommaren. Jag hittade ingen begagnad med den utrustningen jag ville ha så jag började speca på en ny MC. Kom ganska snart fram till att man skulle få en fin beggad MCS med "rätt" utrustning billigare än en ny MC. Ångrar verkligen inte att det blev en MCS, njuter varje gång jag är ute och kör!

En annan sak som bidragit till att bilen inte bara räknas som bil är detta forum. Roligt att det finns fler som tycker att MINI är mer än bara ett fortskaffningsmedel. Vet inte hur många gånger jag har fått höra "det är ju bara en bil" i min omgivning.

P.S. Frugan döpte vår till mrCooper

Hur döpte hon den???

[MrCooper]

Hon krossade en champagneflaska mot huven

[TheEngineer]

Min MINI är min första bil överhuvud taget och jag hade egentligen inget behov av bil varken privat eller i jobbet. Men för ungefär ett år sen började jag fundera på om det inte vore ganska schyst med en bil ändå om man vill ta sig nånstans, typ köpa nåt eller hälsa på släkt och vänner. Jag visste direkt att jag ville ha en bil med nån form av attityd och att den behövde vara liten eftersom jag bor där det är svårt att hitta parkering.

Ett tag funderade jag på en SMART och jag försökte komma över en sån där sponsrad reklambil men det verkade administrativt krångligt osv. För att tala sanning så hade jag redan börjat kasta lite blickar efter MINI-bilar som jag såg på gatan. Sen en dag förra våren bestämde jag mig för att knalla ner till BMW i Solna eftersom jag då jobbade på ett företag som låg granne med BMW på Gårdsvägen. Provkörde en MINI Cooper S och var fast. FAST!

Började omedelbart surfa på nätet och undersöka vilka tillbehör och kombinationer jag ville ha. Letade efter en begagnad eftersom jag tyckte en ny var lite för dyr med all utrustning jag ville ha. Det slutade i alla fall med att jag hittade en MCS (demobil) som gått 4 km i Karlstad. Satte mig på tåget och köpte bilen den 5 juni 2006 vilket jag inte ångrat en sekund. För att få den inkörd körde jag dagen efter (nationaldagen) till Sälen tur och retur. Så hade jag avverkat mina 100 första mil... Vilken tur att jag inte slog till på en SMART!

[ola]

Nu e d dags för mig oxå att berätta;

Jag provkörde en av de första MINI:sarna redan 2003. Blev såld och tyckte den var oerhört fräck.. , men hade då en Audi som jag inte fick tillräckligt mycket för i inbyte så det fick vänta.
Att jag som tvåbarnsfar dessutom var boendes på landet och jag tyckte jag var ganska förnuftig och därför behöll min lastbilsreggade Audi diesel quattrokombi hängde nog ihop med det beslutet.

Men jag har alltid efter det gått o småsneglat på MINI och när frugan provkörde en MINI Checkmate i somras så tänkte jag - what the heck - en sån här vill jag ha! (Hon tyckte NEJ - så hon köpte en Alfa 147 med 150 hk motorn - inget dåligt val - men inte samma sak)
Och nu kom inte motargumenten fram lika hårt som 2003 och det trots att familjen utökats med ytterligare barn och hund sen sist..

Sen började det logiska resonemanget ...
Baksätet går ju att fälla ner och nya vinterdäck med DSC och ASC+T är ju minst lika bra som fyrhjulsdrift och bensin är nästan lika billigt som diesel - men det vägs ju upp av att en MINI drar så oerhört mycket mindre än en dieselsexa, det blir ju faktiskt en besparing på bara bränslet på säkert 500 kr på en tioårsperiod..
Lite sämre vrid än de där 3-400Nm som fanns i 2,5TDI:n men det kan man väl hjälpa upp med att köpa den bara något dyrare grabbsoppan istället(Shell V-power) och skatten är ju mycket billigare än diesellättlastbilsskatten, faktiskt hela 17 kr i månaden..

Baksätet visade sig ju sen vid leveransen bara kunna härbärgera två personer vilket fick min äkta hälft att gå i taket - mitt omedelbara svar var att det är ju bara barn som ska åka bak och det får ju plats fyra barn på två vuxenplatser.... så egentligen är den sexsitsig!
För att inte prata om det förnuftiga i att köpa en bil som levereras ny 6 dagar innan den nya modellen börjar tillverkas... har man bråttom så har man och vill man ha något tillräckligt mycket så saknas aldrig argument..... sagt o sålt o gjort , audin såldes med brakförlust och en Astrosvart MINI Cooper Checkmate-06 med extra allt står numera för transportjobbet i familjen tillsammans med Alfa 147:an och en ännu mer logisk Suzuki GSX600..

Ångrar iofs det där med att jag valde bort Glastaket.. men man ångrar alltid något..

[Fredrik]

lyfter tråden (rejält) - många nytillkomna MINIster - låt oss höra hur just du blev MINIfierad

[RandyPiper]

Såg "italian job" när den kom och tyckte bilarna var balla, efter det har jag alltid spanat en extra gång när man sett en MINI.

För drygt ett år sedan kom jag på att jag hade för lite utgifter och bestämde mig för att köpa en Cooper S att leka med på helgerna.

[Luc!fear]

Jag har sedan den "nya" MINIn kom ut 2002 varit sugen på att köpa en.
Dock har den inte varit så lämplig som familjebil då vi har 3 barn...
När vi 2006 bestämde oss för att starta en ny firma & bilen är ovanlig i våra trakter (Kalmar Län) blev det plöstligt ett annat läge...kanske jag skulle kunna köpa den och använda det som reklampelare...?
Det var då, våren 2007 som jag på allvar började leta Cooper S.
För det var just en S som var aktuellt, inget annat fanns i huvudet.
Sökte på blocket & bilfirmor men tyckte dom var för dyra, hade fel utrustning eller hade gått för långt...
Hade i det läget sagt att jag inte skulle köpa bil över 150' :-
Tiden gick och till sommaren då jag (Vi, familjen) var på besök hos släktingar i Malmö åkte vi ut och provkörde en MINI hos Förenade Bil...
F_n, den var ju mycket roligare att köra än vad jag kunde föreställa mig...
Nu måste jag bara ha en...
Det var då säljaren sa:
Ja vi får en en välutrustad 2005:a med works kit om någon vecka...
Jag fick listan & fick veta vad den hade gått... helt perfeckt ju...Och vad kostar den då?
för mycket...
Fick omförhandla med mig själv under en veckas tid... och sen gick det bra...
Ringde säljaren och frågade om den fanns kvar?
Ja, den står här nu...HÅLL BILEN JAG SKALL HA DEN.
Men? Skall du inte se den först?...NEJ, HÅLL DEN...
Drygt en vecka senare satte jag och min minsta dotter oss på tåget för att hämta hem bilen...OJ VA FIN DEN VAR...

Ja, så var det..och nu måste jag ta en runda varje dag så inte bilen känner sig ensammen...

Mvh Dan

[Limited Edition]

Jag var på en VIP kväll på Förenade Bil Malmö med fassan. Kollade in lite bilar och tänkte att coopern kunde passa mig. Lagom stor, schysst utseende, cool instrumentering och en rolig motor i MCS.

Efter att jag hade varit där så började jag kolla lite smått på blocket. Det stod mellan en ny ( för pappa hatar problem med bilar ) eller en bättre begagnad, hittade min nuvarande och fastnade eftersom den redan var smått trimmad och för att fälgarna var underbara. Tog 6 dagar från att jag såg annonsen till att jag provkört den 2 ggr med fassan, bestämt affären, betalat och hade den på uppfarten.

[Mr_Varre]

Jag har väl inte samma tur som ni andra då.... Har ägt allt möjligt, Focus st och Rs. 850 turbo rx8 ja lite av varje faktiskt... Men jag har alltid gillat små bilar, vem vill ha en penis ja ni vet Men en dag stod jag utan bil... Fan ska ja köpa tänkte jag??? Såg en Mini Cooper S 06a med helt ok utrustning.. Men snubben bodde i göteborg. Men vi hade kontakt över ett par veckor o mailade fram o tillbaka. Åkte till Bmw i sätra o ville prova en.. Men dom hade inga inne. Inga alls för den delen..Fick till slut prova en anställds bil.. Fy fan den va ju cool ju.. Men det var ingen S han hade Så jag ringde han o sa att ja tar den. Skickade ner en vän, sa till han är den fin så köp den!! Åkte till Grekland i 2 veckor. När ja kom hem stod den inne i stan på en parkering. Sov typ 2 timmar. Åkte in o fick sen den, omg vilken bil tänkte ja.. Blev fast på nått sätt bara. Den veckan åkte ja typ 400 mil med den. Varja dag ville jag bara åka... Som ni ser, köpte en bil jag inte har sett eller kört.. Men jag ångrar inget